Omläst: Nej

Uppföljare: 

Valerie Leftmans liv är inte enkelt. Hon blir mobbad för sin klädstil och hennes föräldrar bråkar jämt och ständigt. Men så är det Nick,hennes underbara och snälla pojkvän som gör livet lättare. På skoj börjar Nick och Val skriva ner alla personer de hatar på en lista.

En dag har Nick med sig en pistol till skolan..och börjar skjuta dem som finns med på hatlistan.

 

Det är så skönt,att börja en bok utan några förväntningar! När jag beställde boken hade jag bara sett att Anna på Boktycke hade lånat den,och när jag började läsa den var hon den enda som hade recenserat den(såvitt jag vet). Och eftersom Anna bara gav den en 6:a så hade jag inga förväntningar och hoppades bara inte på ett bottennapp.

Jag tycker att början var väldigt intressant,och det var exakt det jag behövde för jag hade ingen läslust alls och gav upp böcker efter att bara ha läst 10 sidor(sorry Insurgent) och bara på en timme så hann jag läsa ungefär 200 sidor. Jag tycker språket var enkelt att förstå poch att sidorna var lena. Ja det betyder något för mig,att sidorna är lena(därför älskar jag excess-formatet). Språket var vanligt..inte för tråkigt,inte jätteintressant,inte meterlånga beskrivningar men inte alltför raka. Därför så är språket inte intressant,och därför behöver jag inte fokusera på det,för den här bokens koncept var det som intresserade mig.

 

Mina favoritdelar i historien var när man fick läsa om skolskjutningen och artiklarna om den. Anledningarna till det var: 

1) Jag hade aldrig hört talas om skolskjutning men det verkade väldigt intressant att läsa om(hemskt ja men intressant ändå).
2) Jag började läsa boken pågrund av faktumet att det handlade om skolskjutning. Att läsa om Valerie var inte lika intressant.

Att läsa om skolskjutningen var inte så läskigt,vilket var lite synd. Jag menar,borde inte en bok om skolskjutning vara lite obehaglig att läsa? Jag tycker inte den var det,vilket var fel.
Att läsa om händelserna genom mördarens flickväns perspektiv var nog en av de sakerna som lockade mig till boken. Räknade Valerie Nick som ett offer? Hur tänkte Valerie om Nick nu? Ångrade Valerie att hon började skriva den här listan? 

Genom flashbacks fick man se att Nick inte alltid varit som han var nu,att han hade varit snäll och så innan,men samtidigt kände jag lite att han var en "bad boy" när man läste om honom. Fast det kunde ju bero på att han blev irriterad när de mobbade honom och Val,och såklart att jag visste att han skulle skjuta eftersom han var död från början.

Bokens största problem för mig är långa mellandelar. Som jag sa var skjutningen det mest intressanta,och efter det så var det artiklarna. Men såsmåningom så hade man fått läsa allt om skolskjutningen och artiklarna började komma mer oregelbundet. Och då var det flashbacks som gällde. Och självklart så bestod inte hela boken av flashbacks,så det var lite segt. Så jag tyckte att det var lite för många delar när Valerie bara gick runt och var sur/irriterad/fundersam/tyst . Så jag tror att jag skulle kunna ta bort femtio sidor(inte på raken men lite här och där) utan att det skulle göra någon speciell stor skillnad.

När det gäller karaktärerna så var Nick och Jessica de enda som var intressanta. Jessica för att hon var så envis och inte ville ge upp hur störig än Val kunde vara,och Nick för att ja..man ville veta varför han gjorde allt vad han gjorde! Många gånger i början funderade jag på hur det skulle vara om han fortfarande levde,hur kan skulle vara,mot Val och alla andra. Skulle han fortsätta med badboy-typen eller skulle han vara den snälla killen man fick se i tillbakablickarna. Fast efter en liten stund kom  jag på att han skulle sitta i fängelse/ungdomsanstalt ifall han levde och att Val aldrig skulle få träffa honom igen för sina föräldrar,så jag  gav upp de tankarna.
Bortsett från dem så gillar jag väl dem man "ska" gilla och hatar dem man ska hata,som pappan. Jag hatar verkligen honom.

 

Boken fick mig också öppna ögonen för en lista på goodreads med skolsjutningsböcker. På första plats fanns Nineteen Minutes av Jodi Picoult som verkar intressant!

 

 

Favoritdelar i boken: Skjutningen

Mest intressanta karaktär: Nick 

Betyg: 7/10 - Intressant men hade sina tröga delar
Andra omslag:

- Jag vill inte ta något speciellt,men temat skolskjutning kanske är något jag skulle vilja skriva om. Fast då skulle jag nog behöva researcha en del för jag vet nästan ingenting om det ,det närmsta jag kommit skolskjutning är den här boken.