Månadens bok: När cirkeln är sluten fattar den eld
Titel: Eld
Författare: Sara Begmark Elfgren och Mats Strandberg
Serie: Engelsfors
Del: 2
Utgivningsår: 2012
Förlag: Raben&Sjögren
Den här boken är spännande rakt igenom. Början kanske är lite tråkigare än slutet,men det är inte konstigt.
Jag blev ständigt överraskad och verkligen i slutet. Fick läsa om för att jag inte fattade att det kunde vara sant.
Åh,det är så mycket jag vill få ut mig,mina känslor,vad jag tyckte om det som hände,att jag kunde känna att det var något skumt med spoooooiler pe x) spoiler slut men jag orkar inte skriva allt i en enda stor spoilervarning x) Men jag känner mig forfrtfarande helt frustrerad . Åh,måste sluta recensera och prata med mig själv nu. Haha nä,men gud vad jag längtar efter Nyckeln.
Författare: Sara Begmark Elfgren och Mats Strandberg
Serie: Engelsfors
Del: 2
Utgivningsår: 2012
Förlag: Raben&Sjögren
Sidor: 634
Omläst: Nej
Uppföljare: Nyckeln
De Utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de väntat på demonernas nästa drag. Men det kommer från minst sagt mest oväntade håll.
Samtidigt som någonting stort förändrar Engelsfors flyter det förflutna ihop med nuet och de levande möter de döda.
De utvalda blir alltmer tätare och måste än en gång inse att magi inte lagar krossade hjärtan eller lindrar olycklig kärlek.
Samtidigt som någonting stort förändrar Engelsfors flyter det förflutna ihop med nuet och de levande möter de döda.
De utvalda blir alltmer tätare och måste än en gång inse att magi inte lagar krossade hjärtan eller lindrar olycklig kärlek.
Åh,det fina omslaget! Det fortsätter i samma stil som Cirkeln och det är otroligt fint,jag bryr mig inte om att det är ett riktigt hjärta! Dessutom fattar man omslaget när man läser boken.
Engelsfors. Verkar vara en cool men creepy stad med massor av lättpåverkade människor som inte vågar simma mot strömmen ( Hello PE). Bara döda fiskar flyter med strömmen.
Jag kan verkligen se framför mig hur allt ser ut,särskilt Kanalbron. Det får mig att tänka där min morbror bor på landet,det är exakt så jag ser Engelsfors framför mig,fast mycket större. Särskilt Kanalbron vet jag då hur det ska se ut. Vet inte varför jag ser då det framför mig,men det är verkligen så jag ser Engelsfors.
Lite såhär. Nämen det känns verkligen som då det här stället. Jag gillar att det är så bra beskrivet att jag kan se hela staden framför mig,att jag kan se liknelser med en riktig stad.
Innan jag börjar babbla om de Utvalda så ska jag bara skriva en grej.
Nicolaus. Alltså,what? Han är typ värsta konstiga figuren som bara finns där och irriterar mig och sen bara försvinner. Vad ska han föreställa? Jo visst spoiler Matilda var hans dotter och så,men allt annat var helt knäppt. Han var skum helt enkelt. spoiler slut
Nicolaus. Alltså,what? Han är typ värsta konstiga figuren som bara finns där och irriterar mig och sen bara försvinner. Vad ska han föreställa? Jo visst spoiler Matilda var hans dotter och så,men allt annat var helt knäppt. Han var skum helt enkelt. spoiler slut
Anna-Karin fortsätter irritera mig. Hon är ganska skum. Men jag gillar det med räven x) Men jag tycker om henne betydligt mer nu när hon inte kontrollerar alla. För nu var det ju någon annan som gjorde det typ.
Minoo sjönk lite i mina ögon då hennes delar blev lite tristare för hon bara grubblade om sin kraft nästan,men jag gillade ändå hennes delar då det var intressant att veta vad som hände mellan hennes föräldrar. Sen så gillade jag när det stod på persiska,eftersom jag förstår vad det stod då också.
Att man fick följa Ida i den här boken var till en början en stooor plåga. Hon var irriterande och förstod inte vad hon gjorde fel och så var hon ju falsk. Mot slutet var hon dock okej.
Att man fick följa Ida i den här boken var till en början en stooor plåga. Hon var irriterande och förstod inte vad hon gjorde fel och så var hon ju falsk. Mot slutet var hon dock okej.
Yay,att vi fick följa Linnea var dock roligt. Linnea är intressant och jag gillar hennes kraft. Linnea var den karaktär som intresserade mig mest förut,för hon är udda och sticker ut,vilket verkar vara ovanligt i Engelsfors.
Vanessa är nog min favoritkaraktär. Hon är tuff men bryr sig om hennes vänner och sin familj. Hon är snäll men kaxig liksom. Hon är coolast och intressantast. Jag tycker mest om Vanessa,men Linnea ligger inte långt därefter.
Vanessa är nog min favoritkaraktär. Hon är tuff men bryr sig om hennes vänner och sin familj. Hon är snäll men kaxig liksom. Hon är coolast och intressantast. Jag tycker mest om Vanessa,men Linnea ligger inte långt därefter.
Okej,jag blandade in vad jag tycker om de olika berättarperspektiven i karaktärerna,men jaja.
I förra boken fick man följa Vanessa,Rebecka,Elias,Minoo och Anna-Karins perspektiv har jag för mig. Eller? Var Ida med? Inte så ofta i så fall,vad jag minns. Men nu när man känner till Linneas kraft så får man följa henne också,vilket gjorde att hon blev lite mindre mystisk,men ändå intressant.
I förra boken fick man följa Vanessa,Rebecka,Elias,Minoo och Anna-Karins perspektiv har jag för mig. Eller? Var Ida med? Inte så ofta i så fall,vad jag minns. Men nu när man känner till Linneas kraft så får man följa henne också,vilket gjorde att hon blev lite mindre mystisk,men ändå intressant.
Vanessa tycker jag som sagt mest om,och detsamma med hennes perspektiv. Jag tycker Vanessa har intressantast familj,vänner och så.
Men jag måste erkänna,i den här boken ville jag mest läsa om PE så den som hade mest om PE i sitt kapitel eller så var intressantast.
Men ja,jag måste säga att det är roligt att man får följa alla de Utvalda nu: och att de är varandras motsatser. Det kan vara lätt hänt att de blir lika när de är så många.
Men jag måste erkänna,i den här boken ville jag mest läsa om PE så den som hade mest om PE i sitt kapitel eller så var intressantast.
Men ja,jag måste säga att det är roligt att man får följa alla de Utvalda nu: och att de är varandras motsatser. Det kan vara lätt hänt att de blir lika när de är så många.
Boken är aldrig tråkig men slutet är bäst. Det är alltid något spännande som händer.
Jag tycker att Sara och Mats är bra författare och de lyfter verkligen upp det svenska utbudet av ungdomsböcker. Det är inte ofta jag tycker att svenska böcker är såhär jättebra,mne den här är verkligen det. Och Cirkeln blev översatt till flera olika språk,vilket gör en stolt,de bevisar att svenskar inte måste vara halvbra/halvdåliga författare - utan att det finns guldkorn överallt.
Jag tycker att Sara och Mats är bra författare och de lyfter verkligen upp det svenska utbudet av ungdomsböcker. Det är inte ofta jag tycker att svenska böcker är såhär jättebra,mne den här är verkligen det. Och Cirkeln blev översatt till flera olika språk,vilket gör en stolt,de bevisar att svenskar inte måste vara halvbra/halvdåliga författare - utan att det finns guldkorn överallt.
Den här boken är spännande rakt igenom. Början kanske är lite tråkigare än slutet,men det är inte konstigt.
Jag blev ständigt överraskad och verkligen i slutet. Fick läsa om för att jag inte fattade att det kunde vara sant.
Åh,det är så mycket jag vill få ut mig,mina känslor,vad jag tyckte om det som hände,att jag kunde känna att det var något skumt med spoooooiler pe x) spoiler slut men jag orkar inte skriva allt i en enda stor spoilervarning x) Men jag känner mig forfrtfarande helt frustrerad . Åh,måste sluta recensera och prata med mig själv nu. Haha nä,men gud vad jag längtar efter Nyckeln.
Jag tipsar den här boken till de som gillar alla! Jag älskar den verkligenverkligenverkligen. Den är nästan helt perfekt. Men - det där med Nicolaus störde mig och drar ner på betyget lite. Men ja,inte så mycket. Jag tycker nog den här var bättre än Cirkeln,men det var länge sedan jag läste Cirkeln så jag vet inte riktigt.
Betyg: 9,9/10 - Jag älskar den här boken ♥
Andra omslag:
Inga
Vad jag vill ta:
- Hm,vet inte om det är något jag vill ta. Inte för att jag inte gillar boken(haha,kolla betyget/recensionen) men jag vet inte riktigt vad jag vill ta. Allt kanske? En gång efter att jag läste Cirkeln skrev jag någonting liknande fast de var typ åskdöttrar. Låter weird ja. Men nu när jag tittar igenom den berättelsen(eller ja,så långt jag kom -.- ) så ser jag stora likheter. Inte likheter. Mer "jagheterAndreaochnärjaglästeutCirkelnblevjagbesattochskrevenberättelsesompåminnerstarktomCirkeln". Haha. Men kanske typ häxor. Jag gillar häxor. De är intressanta.
Månadens bok: Matchad,Ally Condie
Orginaltitel: Matched
Författare: Ally Condie
Författare: Ally Condie
Serie: Matchadtrilogin
Del: 1
Utgiven: 2012
Förlag: Raben&Sjögren
Sidor: 350
De bestämmer allt.
Vem du ska älska. Var du ska arbeta. När du ska dö.
Vem du ska älska. Var du ska arbeta. När du ska dö.
Men tänk om du blir kär i någon annan,någon som inte är din match,någon som är förbjuden att älska?
Tänk när det rätta och det sanna ställs mot varandra - och du måste välja.
Tänk när det rätta och det sanna ställs mot varandra - och du måste välja.
Först måste jag bara säga att jag älskar det stilrena omslaget. Det visar klart och tydligt att man är instängd i en bubbla. Att titta på uppföljarnas omslag spoilar nästan för(spoilervarning om ni inte listat ut det) den här visar ju att Cassia är instängd i en bubbla(med hennes urläckra gröna klänning förresten),i den andra visas att hon har en fot och en arm och i den tredje har är hon ute ur den lilla bubblan (spoiler slut)! Nu antar jag nästan att jag spoilat för mig själv genom att bara se på omslagen,men jaja!
Dessutom gillar jag att de inte ändrat omlaget så himla mycket till något fult,vilket är vanligt!
Jag gillar verkligen karaktärerna. Cassia kan vara störande men hon är ju snäll innerst inne. Jag vet inte vem jag gillar mest,Xander eller Ky.. Xander,jag tycker synd om honom för han är ju så snäll,medan Ky mer är den där tillbakadragna,mystiska(fast man får ju veta varför) som påminner mig om någon :)
Dessutom gillar jag att de inte ändrat omlaget så himla mycket till något fult,vilket är vanligt!
Jag gillar verkligen karaktärerna. Cassia kan vara störande men hon är ju snäll innerst inne. Jag vet inte vem jag gillar mest,Xander eller Ky.. Xander,jag tycker synd om honom för han är ju så snäll,medan Ky mer är den där tillbakadragna,mystiska(fast man får ju veta varför) som påminner mig om någon :)
Jag gillar alla 3( 1. Xander&Ky 2. Cassia) men mest av allt gillar jag hennes morfar och hennes lillebror.
Språket målar verkligen fram den hemska framtiden! Den är så himla sorglig. Till exempel att man ska dö när man fyller 80! Och den hemska sanningen. Och t. ex arbetarna som Ky och så. Så himla hemskt.
I alla fall är språket rätt beroendeframkallande. Jag menar det. Skolan: sträckläste. Sen skulle jag hem till en kompis med ett par andra,vi skulle dansa Dance Kinect. Medan det var de andras tur läste jag(fast jag dansade också,jag är inte såå osocial) och jag läste till och med ut den hos Alexandra(kompisen)! xD
Jag älskar titeln(överdriver) Matchad,dels eftersom de inte ändrat allt förmycket(me like) och för att den stämmer så bra,hon blir matchad till allt,sorterad.
Språket målar verkligen fram den hemska framtiden! Den är så himla sorglig. Till exempel att man ska dö när man fyller 80! Och den hemska sanningen. Och t. ex arbetarna som Ky och så. Så himla hemskt.
I alla fall är språket rätt beroendeframkallande. Jag menar det. Skolan: sträckläste. Sen skulle jag hem till en kompis med ett par andra,vi skulle dansa Dance Kinect. Medan det var de andras tur läste jag(fast jag dansade också,jag är inte såå osocial) och jag läste till och med ut den hos Alexandra(kompisen)! xD
Jag älskar titeln(överdriver) Matchad,dels eftersom de inte ändrat allt förmycket(me like) och för att den stämmer så bra,hon blir matchad till allt,sorterad.
Handlingen är ju väldigt bra,men mycket av tiden går åt till att hon gjorde fel. Men jag tycker verkligen om den här boken,den var ju grym! (Både bra och hemsk,hemsk för att den var rå)
Passar åldern tolv + i syfte om man läser som jag gör. Annars blir det nog 13+ :)
Tack så mycket Raben&Sjögren för den här boken,den var ju så grym!
Totalbetyg: 9/10
Andra omslag:
Månadens bok: Divergent,Veronica Roth
Var ju mer än 3 veckor sedan jag läste ut den,men har inte hunnit orkat recensera den så,den kommer nu idag istället!
Titel: Divergent
Författare: Veronica Roth
Serie: Divergent
Del: 1
Del: 1
Utgiven: 2011
Förlag: Harper Collins
Sidor: 478
Handling:
När Beatrice(Tris) fyller sexton är det dags för henne att testa och se vilken fraktion ,av dem fem som finns, hon tillhör. Till hennes testare och hennes egen förvåning så passar hon in i alla. Hon är en Divergent.
Men det är farligt att vara Divergent och hon kan inte berätta för någon.
Men sedan får hon andra problem,ska hon stanna hos hennes familj i Abnegation? Men hon är inte lika osjälvisk som dem.
Hon måste välja fraktion,och det snart. Var hör hon hemma? Hon måste göra det mest livsavgörande valet i sitt liv.
Men det är farligt att vara Divergent och hon kan inte berätta för någon.
Men sedan får hon andra problem,ska hon stanna hos hennes familj i Abnegation? Men hon är inte lika osjälvisk som dem.
Hon måste välja fraktion,och det snart. Var hör hon hemma? Hon måste göra det mest livsavgörande valet i sitt liv.
Men samtidigt är ett olöst problem alltid ett olöst problem.
Älskar omslaget! Så himla coolt! Och det ser ännu snyggare ut i verkligheten! Definitivt ett omslag jag skulle plocka upp i bokhandeln ;)
Karaktärerna var trovärdiga,definitivt. Man märkte hur Tris växte som karaktär,och jag måste bara säga att jag verkligen tycker om Four. Han var inte alls som jag trodde han skulle vara,men det är ju ett supermegastort plus,överraskningar! Även mindre karaktärer som Christine(Christina?!) tyckte jag om!
Språket var faktiskt jättelätt att läsa enligt mig,och det borde väl säga en del? Jag menar,jag är elva år,även om ni inte läser på engelska så borde ni ju ha lika stort/större ordföråd än mig(beror på hur gamla ni är,och vad ni lärt er)! Men en sak jag störde mig på när var när det stod Fours riktiga namn istället för Four. Jag tycker Four låter mycket mer coolt ;) Och sen världen; wow,vad amazing! Så himla läskig,skulle inte alls vilja bo i den. Exakt det som gör den så himla maffig(som med Panem!)
PoV var Tris,och jag tyckte om hennes språk,men inte som t.e.x Rose eller som Ruby(En sån där vidrig bok där mamman dör,hennes PoV var jätteskönt att läsa,jo jag vet,det där lät superrandom!) men det var lätt att läsa,och man fick veta jättemycket om Four utan att det var hans PoV!
Titeln är ju också lockande,Divergent. Det låter spännande och farligt,inte illa va? Skulle definitivt plocka upp den med bara titeln :D
Handlingen,jamen jag älskar den! En superbra bok,och gaah,vad jag inte kunde sova när ni vet,ungefär i slutet,när "det" hände. Men ja,har man skola så har man :( Men åh,vad jag längtar till Insurgent!
Totalbetyg: 10/10
En riktigt awesome bok,vad väntar ni på? ;)
Månadens bok: Dear John,Nicholas Sparks
Titel: Dear John
Författare: Nicholas Sparks
Utgiven: 2010
Förlag: Sphere
Sidor: 338
Handling:
John var rebellen i skolan,och sedan började han jobba i armen. Men,en sommar när han åker till sin pappa så träffar han Savannah,och för henne kan han ändra sig.
Men sommaren tog snabbt slut och han åkte tillbaka till Tyskland.
Men sommaren tog snabbt slut och han åkte tillbaka till Tyskland.
Han kom tillbaka sommaren efter,men efter 911-attackerna så blir distansen större.
Klarar de distansen,eller är det slutet på kärlekshistorien?
Omslaget tyckte jag inte något vidare om. Jag hatar för det mesta när det är från filmen osv. Och guess what? På baksidan står det t.e.x Amanda Seyfried och att Lasse Hallström har regisserat den!
Är det bara jag som ogillar det? Tror inte det!
Är det bara jag som ogillar det? Tror inte det!
Karaktärerna är trovärdiga. Men ingen är någon favorit,nej verkligen inte. Savannah hatade jag från första stund,och ni som sett filmen/läst boken förstår nog varför jag fortsätter hata henne. Karaktären som jag gillade mest var nog Tim. Sen Johns pappa(vet inte varför)!
Språket,alltså jag är väl inte rätt person för att döma språket. Jag menar,mitt engelska ordförråd är inte supermegastort,så jag kan inte säga det. Men,jag tycker faktiskt språket var bra,jag förstod det mesta!
Och det är ju bra. Tycker jag.
Och det är ju bra. Tycker jag.
PoW var ju Johns,och den var bra. Det är inte ofta jag läser ur killars perspektiv. Jag tror det mest beror på att jag läser ur kvinnliga författares böcker,och de skriver ofta ur kvinnliga karaktärers PoW. Men ibland manliga. Aja,eftersom det här var en manlig författare skrev han ur en killes perspektiv.
Jag undrar om de flesta killar är sådär! För John kändes ganska känslig,att han kunde ändra sig från den rebelliska armekillen han var till ja,en känslig kille åt Savannah!
Jag undrar om de flesta killar är sådär! För John kändes ganska känslig,att han kunde ändra sig från den rebelliska armekillen han var till ja,en känslig kille åt Savannah!
Titeln är inte lockande. Jag menar,Dear John,det låter som ett brev. T.e.x Dear John,how is it in Germany?
Det är inte så jättemycket brev. Samtidigt så händer det nog viktigaste i ett brev.
Dessutom sticker det ut lite,jättemånga av hans böcker börjar med The. The Notebook,The Choise osv.
Handlingen..Hm. Som jag citerat i min läsdagbok "Det kändes som om boken började runt sida 235. Innan dess vände jag blad för att se om någonting intressant hände på nästa sida. Och det gjorde det knappt.."
Sen så citerade jag också "Boken var sådär. En kille från armen som träffar en tjej han vill ändra sig för. Blir känslig,tillbaka till armen.." Skriver inte resten för det spoilar. Skrev det inte ens i läsdagboken,fast jag tänkte det!
Sen så citerade jag också "Boken var sådär. En kille från armen som träffar en tjej han vill ändra sig för. Blir känslig,tillbaka till armen.." Skriver inte resten för det spoilar. Skrev det inte ens i läsdagboken,fast jag tänkte det!
Boken är bra,men jag skulle inte spendera min månadspeng på den!
Lite trög ibland,om jag får säga det(vilket jag får).
Lite trög ibland,om jag får säga det(vilket jag får).
Totalbetyg: 7/10
Tack Abtin för att jag fick den här i julklapp av dig :D
