I Am The Messenger
Men jag vill ändå recensera boken så jag gör det. Inte för att jag typ minns något från boken men...läste den tydligen från 19 april till 11 maj. Antagligen var den vääldigt trög i början för det är inte min stil att låta en så kort bok vara oläst så länge...
Serie: -
Del: -
Utgivningsår: 2010
Förlag: B. Wahlströms - tack för recex ^^
Eds liv är långtråkigt och medelmåttigt tills han av misstag förhindrar ett bankrån.
Det är då det första esset dyker upp och hans liv förändras.
På ruter ess står tre adresser och tre klockslag nedskrivna. Ed vacklar mellan rädsla och nyfikenhet och sakta övertygar han sig själv om att hjälpa människorna som bor på de olika adresserna. Människor som precis som han själv behöver hjälp.
Fler spelkort med uppdrag och kryptiska ledtrådar dyker upp och genom uppdragen förändras Eds liv och han blir något mer, något bättre än han var från början.
Tills bara en fråga återstår ....
Vem är det som skickar spelkorten?
En bok som de flesta bokbloggare och otroligt många andra människor känner till är Boktjuven. Själv har jag läst den två gånger, en gång när jag var tio och en gång som tolv. Nästan alla avgudar boken, men varför? När jag säger att jag bara tyckte att den var okej kan folk titta menande på varandra och bara "hon är för liten för den".
Men alltså nej - antingen så gillar man det eller inte. Dessutom har jag läst den två gånger och jag gillade den mer andra gången än första, men att jag ogillar den betyder inte att jag inte förstår den - varför ska vuxna förstå boken bättre än mig? Bara för att man är äldre måste man inte vara klokare/mognare eller så..
Jag gillar språket men handlingen är väldigt märklig liksom whattt? okej jag gillade den när jag läste den, det är bara det att jag är riktigt trött just nu och det är ju typ 10 månader sen jag läste den så.. okej detta kommer inte bli någon vettig recension.....
Fast alltså måste bara påpeka att jag inte minns hur den slutade..
Men jag vet hur jag hoppas att den ska sluta..
Vad händer när du och din kemipartner känner på annan kemi än ni förväntade er?
Serie: Perfect Chemistry
Del: 1
Utgivningsår: 2009
Förlag: Walker
At Fairfield High, everyone knows that south siders and north siders aren’t exactly compatible elements. So when cheerleader Brittany Ellis and gang member Alex Fuentes are forced to be lab partners, the results are bound to be explosive.
Neither teen is prepared for the most surprising chemical reaction of all – love. Can they break through the stereotypes and misconceptions that threaten to keep them apart?
Jag vet - allt låter sååå cheesy. Hela handlingen - Bad boy meets good girl with family struggles and stuff.. låter lite som Pushing the limits (som jag inte fattar varför alla älskar, läste den utan några förväntningar men den var så tråkig!) men det här är mycket bättre.
Okej, så boken växlar mellan Brittany och Alex och OMG vad sidorna flög, alltså verkligen. Kapitlena var inte speciellt långa så de var lättlästa. Boken flyter verkligen på, texten är inte tung och den är mjukt skrivet så man bara läste på. Det var skönt men sättet jag beskriver det låter bara helt random..
Trots att jag inte förstod meningarna så förstod jag typ allt - spanskan hade inte så särskilt stor betydelse i handlingen.
Vet inte om jag är den enda men kändes det inte ganska obvious att Colin spoiler hade legat med Mia? Att han plötsligt ville ha det och såå.. jag misstänkte att han hade varit/var otrogen från första början slut
Boken är mysig och även 99% av såna här böcker slutar på samma sätt så läser man ivrigt vidare - för man vill ju veta allt som händer;
kommer Brittany vilja vara tillsammans med Alex även om han är med i sitt gäng? - kommer han sluta för henne?
kommer Brittany göra slut med Colin? - kommer Brittany göra uppror mot sina föräldrar?
Jag ser fram emot att läsa nästa bok, även om det kommer dröja ett tag då jag inte ska köpa böcker förrän i slutet av maj eller så.
Och så var det ju den där gången med mig och Earl och den döende tjejen..
Titel: Me and Earl and the Dying Girl
Författare: Jesse Andrews
Publiceringsår: 2012
Förlag : Amulet books
Sidor : 304
Andra böcker av författaren: Inga
Omläst: Nej
Up until senior year, Greg has maintained total social invisibility. He only has one friend, Earl, and together they spend their time--when not playing video games and avoiding Earl's terrifying brothers-- making movies, their own versions of Coppola and Herzog cult classics. Greg would be the first one to tell you his movies are f*@$ing terrible, but he and Earl don't make them for other people. Until Rachel.Rachel has leukemia, and Greg's mom gets the genius idea that Greg should befriend her. Against his better judgment and despite his extreme awkwardness, he does. When Rachel decides to stop treatment, Greg and Earl make her a movie, and Greg must abandon invisibility and make a stand.
Tyvärr så nådde denna bok inte upp till mina förväntningar,så jag blev rätt besviken på den. Jag trodde den skulle vara hilarious och vacker och jag älskade omslaget,men nej. Boken var inte riktigt som jag trodde.
Gregs super torra humor - okej han hade ingen humor,men sakerna som skulle få en att skratta - dem fick inte mig att skratta.
Greg var en rätt tråkig karaktär att följa och berättarrösten var så sarkastisk och torr. Jag gillar sarkasm - tro mig,jag älskar sarkasm - men hans sarkasm var liksom så..överdriven. Tröttsam. Tråkig.
Ibland kunde han vara lite rolig - som när han kom på olika konversationer/telefonkonversationer i huvudet. Jag gillade det eftersom att jag gör det själv. Men det var typ det enda jag kunde känna igen mig själv i.
Så ja,han var en tråkig karaktär och det kändes som att det enda han gjorde var att klanka ner sig själv och sina filmer tillsammans med Earl!
Det faktum att jag inte minns så mycket om Earl förutom hans familj säger förmodligen en del - särskilt när jag berättar att Earl var min favoritkaraktär och jag inte ens minns honom längre. Det säger ju rätt så mycket att boken inte stannar kvar i huvudet - jag läste den och det var det.
Rachel,jag minns att hon hade leukemia och var tråkig och klängig. Jag minns henne såhär "nej jag vill inte vara din vän efter alla dessa år! Okay,låt oss bli bästa vänner! Nejnejnej,du kan inte lämna mig här ensam! Nah,förresten jag vill vara ensam". Okej,jag minns väl inte helt korrekt då,men det är så jag tänker mig Rachel nu i efterhand! Urgh..
Boken var inte ens sorglig! När Rachel dog(ingen spoiler,man visste att hon skulle dö från början) så kände jag liksom "oh well,that's too bad but yeah well,Greg said it in the beginnig" och det var slutet på den sörjehistorien.
Språket..nah. Det var lite för sarkastiskt och humorn var inte i min smak. Men det var ju ändå Jesse's debutbok så. Jag vill inte krossa den för mycket. Trots att det är kul att skriva arga recensioner x)
Men den är lättläst och går snabbt att läsa. Problemet med det var väl att jag inte bryr mig om den så mycket längre..
Handlingen var liksom "Oh tjejen har cancer och mamma säger att jag måste bli vän med henne så let's make a movie,det är vad hon mest vill ha!". Ifall att man vill ha en sorglig men fin och konstigt nog rolig bok om cancer - läst TFIOS snälla! Den har allt och även om man gråter på ena sidan kan man skratta på nästa för att Augustus är så rolig! Karaktärerna är dessutom underbara,språket och handlingen likså!
Gav boken 3/5 på Goodreads men nu har jag tänkt mer och så..nej. Inte 3/5. Omslaget är det bästa med den här boken,och det är bara sorgligt.
Betyg: 3/10
Stackars dem i Finland och Frankrike(?) . Där är inte ens omslagen fina! Snarare fula. Hemskt fula..
Är någon lite kär kanske
Serie: The princess diaries
Del: 3
Utgivningsår: 2008
Förlag: Harper Teen
Den här gången har hon trasslat till det rejält - kärleksbreven visade sig komma från Kenny och inte Michael.
Hon är tillsammans med Kenny - men är hon kär i honom? Han är ju bara en kompis,och varför tänker hon då så mycket på Michael?
Michael,som verkar vara kär i Judith.
Innan hon åker iväg för att fira julen i Genovia och presenteras för folket måste hon göra slut med Kenny på ett snällt sätt,förbättra sina betyg och förklara sin kärlek för Michael. Men hur ska det ske?
Meg Cabot är den författare jag läst mest av och den författare jag äger mest böcker av. Hon är bäst helt enkelt,ingen slår henne i hennes genre.
Hon skriver underbara och roliga böcker och man kan relatera med karaktärerna.
Jag älskar Mia trots att hon är så osäker på sig själv för hon är det på ett humoristiskt sätt och inte bara "ånej,jag är så tjock och alla andra så smala" utan "jag ser ut som en trekant" och det är ju liksom på ett kul sätt :D Dessutom kan hon försöka verka seriös men hon är ju inte en seriös människa så det blir komiskt!
Så ja,denna serie är bäst och jag älskar hur Mia ska lösa sina problem,särskilt i den här boken med Kenny som typ avgudar henne x)
Favoritkaraktär: Mia. Hon är bara så underbar!
Clockwork Angel - manga volym 1
Men kvinnorna hotar med att mörda hennes broder och hon blir tvungen att lära sig att kontrollera sin kraft.
Men det hänger en fråga i luften.
Denna recension kommer inte bli så lång och kommer mest handla om mangan,så ifall du vill läsa min riktiga recension på boken Clockwork Angel föreslår jag att du klickar här (:
Ärligt talat - mangan var inte riktig som jag tänkte mig. Först och främst hade jag glömt hur tråkig typ allt förutom slutet är,sen så kändes det väldigt kantigt. Bara på omslaget känner jag - nej,that's not Will! NO NO NO!
Jag tänkte mig ju inte precis Will som tecknad när jag läste - men jag tänkte mig honom ändå inte sådär. Om han bara hade en katt i handen skulle han se ut som en ondskefull människa -
Tessa däremot tycker jag blev söt,och Jem blev inte precis ful. Det är mer Will,fast jag gillade inte Will när jag läste så jaja!
Min favoritdel i manga är alltid när deras ansikten och kroppar blir så små - det händer typ alltid när de är jätteglada/arga/ledsna. Fattar ni vad jag menar? Hittade inget exempel just nu när jag bläddrade i boken..
Men typ när de är glada:
Aja,jag kommer köpa Clockwork Prince mangan också (eller alltså,ska ju läsa boken först men sen) och jag ser faktiskt mycket fram emot CoB som manga då jag gillar den mer! Måste köpa Soulless volym två också :)
Nu tror jag faktiskt jag ska läsa lite manga : är på bok fem i serien "One" :)
Mockingjay
Titel: Mockingjay (Revolt)
Distrikt tolv har brunnit ner och de som lyckades ta sig därifrån bor numera i distrikt tretton - som byggde en värld för sig själva under marken.
Rebellerna vill att hon ska leda deras rebellion - men vad kommer de då göra mot Peeta som är fast i rebellionens grepp?
Kommer inte bli så mycket till recension då jag förklarat mina tankar om boken många gånga tidigare,men aja.
Jag har redan förklarat min älskan till Suzanne Collins,Peeta,världen,Katniss,Finnick,historieuppbyggandet,språket,allt.
Så vad ska jag egentligen ta upp här? När man läst klart en serie och ska recensera det så tänker jag bara på helheten.
Vad hatar jag då? Well,hur Collins låter mina huvudkaraktärer plågas och bli torterade och dödas bara sådär. Det är verkligen hemskt att läsa om! Man bara NO NO NO NO WAIT DID SHE/HE JUST DIE WTF WHEN DID THIS HAPPEN?!!!!!!!!!!!!!!
Speciellt Prims död - man bara whaaaaaaaaaat? no?! förstod inte riktigt och sen Katniss bara "She's dead , you stupid cat! She's dead." och det är då man börjar gråta så otroligt mycket och man bara neeeeeej varför varför varför din dumma författare jag hatar dig hur kunde du gaghhhhhhhhhhhhhhhh??????????
Även Finnicks död,varför behövde han dö på ett sådant obehagligt och sorgligt sätt? Just när du hade gift dig med Annie och hon var gravid buhuhuhuhuhuhu :(
Suzanne Collins och J.K Rowling - älskar att döda alla ens favoriter!
Vad det gäller karaktärerna så jaa,Katniss verkade lite mörk flera gånger i serien men det är klart efter allt hon gått igenom och att de liksom utnyttjade henne,och stackars Peeta :(
Den enda karaktär som lyste upp boken med sitt humör var Finnick - äntligen fick han återförenas med Annieeeeeeeeeee♥
Ifall ni inte läst denna bok så ska ni göra det och de flesta som läser recensionen har nog läst boken hoppas jag och då får ni lite mer att läsa:P
The fire is catching ♥
Alltså denna bok. Asfhjkdsghunudhhnuhuihrndehn bästa boken uawiwhyusghxuihj evaaaaaaaaaaaaaah!
Ni som hittade min blogg igår (tillexempel) kanske inte har fattat hur mycket jag älskar THG,men THG är mitt liv och det märker man nog efter bara några inlägg på min blogg.
Boken då. Varje gång jag läser om den märker jag någonting nytt,som jag såklart läst men inte noterat förut! Jag älskar den känslan,att läsa om en bok och hitta något nytt att älska,för det är som ett bevis på hur underbar den boken är och hur mycket saker som författaren fått med.
När jag hade läst THG hade jag superduperhöga förväntningar på den här boken(den första gången jag läste den på svenska alltså) och den sviker inte. Catching Fire är minst lika bra som THG,om inte bättre. Man må inte följa spelen som i första men den är bäst i alla fall!
Jag älskar FINNICK och Johanna och Betee och Mags och alla och jag älskar PEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEETA och KATNIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIISS och CIIIIIIIIIIIIIIIIIIIINNAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA ♥
Jag älskar(och hatar) slutet jättejättemycket,det är så bra men hemskt!
AND OFC : PEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEETAAAAAAAAAAAAAAAA ♥♥♥♥♥♥
OMP OMP OMP OMP OMP (låter rätt random när jag bara ompompomp men aja).
Tror inte jag kan recensera för jag bara sitter och fangirlar när jag skriver detta men AJA LÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Bloodrose
There's saving Ren, even if it incurs Shay's wrath.
There's keeping Ansel safe, even if he's been branded a traitor.
There's proving herself as the pack's alpha, facing unnamable horrors, and ridding the world of the Keepers' magic once and for all.
And then there's deciding what to do when the war ends.
If Calla makes it out alive, that is.
Handlingsmässigt kunde det vara trögt ibland. Det var ju liksom krig,men det var också mycket prat. Och jag gillar dialoger,men efter ett tag blir de tröttsamma.
Jag hade redan blivit spoilad på vem hon skulle välja i triangeldramat mellan Shay och Ren,och varför. Och det sög.
HURHURHURHUR KUNDE HON DÖDA REN? DUMMA DIG ANDREA(HAHA,THAT KONSTIGA KÄNSLA NÄR MAN SKRIVER ATT NÅGON MED SAMMA NAMN SOM EN ÄR DUM)!! JAG VAR TEAM REN SEDAN ANDRA BOKENS SISTA HALVA. IFALL ATT NÅGON SKULLE DÖ(VILKET VAR ENDA SÄTTER ATT SLUTA TRIANGELDRAMAT) HADE JAG FÖREDRAGIT OM DET VORE SHAY. Men då hade de ju inte kunna avslutat kriget så det fick väl *snyft* bli *snyft* Ren *snyft* som *snyft* dog :(
SPOILERSLUT
Språket älskar jag,men somsagt,för mycket dialoger ibland. Men inte alls lika hemskt som i Rift,usch vad jag hatar Rift! Jag fattar inte att Andrea Cremer har skrivit den...
Hon beskriver bra och skriver inte så att man kommer på andra tankar.
Det enda jag minns är tomheten efter att en så bra serie tar slut.
Jag älskade Nightshade så otroligt otroligt mycket och det var som den första boken jag läst på engelska(de andra var böcker jag redan hade läst innan). Jag var väldigt stolt när jag hade läst klart det,och boken är så fin ♥
twitterrecensioner x2
Jag tycker att boken är bättre än den första,den här känns mer seriös och mindre bubblig,men det betyder inte att den är bra tyvärr. Gillar inte karaktärerna,de är bara ”Åh jag tror jag älskar honom åh pengar” eller motsatsen till det. De har inget djup/personlighet.
3/5
Usch,Zoey! Varför fortsätter jag serien om jag hatar den? Ogillar ofärdiga serier. Men karaktärerna är skit och handlingen också och författarna borde lära sig hur man skriver en intressant bok. Blä nu kom jag att tänka på Stevie Rae,Zoeys döda kopia som ♥ fåglar!
2/5
Boken var enkel att läsa och jag gillar framtidsvärlden och jag gillar slutet! Lite lama karaktärer,man känner liksom ”åh är det inte dig jag läste om igår? Nej det var en likadan tjej med samma namn!” Men jag älskar regelboken och att de ser kärlek som en sjukdom.
4/5
Urk,huvudpersonen i denna bok har typiska skräckfilmsmoment i sig ska alltid gå ensam trots jag vet att det är 70 % på att jag kommer dö! Och så gillar jag inte romansen. Boken passar mer som film tror jag,sättet den är uppbyggd är liksom skräckfilmigt! Inte läskig dock!
Har inte jag recenserat den här? Känns så. Bra om man vill veta mer om THG och fin om man älskar THG. Fin även för tributes men inga nya fakta precis. Älskar dock bilderna,underbart fina!
En konstig men intressant bok. Tänk om de ickesynliga är runt en just nu liksom? Får alltid sådana tankar när jag läser dessa slags böcker,hehe. Brydde mig nog inte så mycket om handlingen utan mer om varelserna. De var intressanta!
2.5/5
Tråkig bok som känns rätt överdriven...jag gillar den inte. Hon blir först jätteledsen och sen bara ”nej jag ska hämnas genom att ligga med varenda varelse” och jag bara ”nej usch fy du gör bara boken tråkigare”. Jag förväntade mig något bättre,tyvärr.
1.5/5
Tråkig bok jag inte fastande för lika mycket som alla andra. I slutet blev den lite okej men jag tycker den kändes osammanhängande och förvirrande. Om allt skulle förklarats tydligare hade boken definitivt fått högre betyg!
2/5
Alltså,jag älskar EPD men den här extraboken var inte särskilt bra. Gav den en trea på Goodreads men jag var nog rätt generös med betyget för att det var Meg Cabot. Jag gillar de två andra extraböckerna men den här var så tråkig att jag inte minns den! Nej,ointressant Meg!
2/5
Boken minns jag inte så bra men jag minns att det gick trögt att läsa och jag har en svag aning om slutet. Föredrar Välkommen hem mycket mycket mer. Men språket var fortfarande bra och jag tror att Johanna kan bli en svensk författarfavorit om jag läser mer bra av henne!
3/5
Mest medelmåttiga böcker blev det,men de jag gillar mest skriver jag helst riktiga recensioner på!
Men nu är min börda lättare,tio recensioner mindre att skriva!
Nu ska jag nog skriva lite på min bok,läsa och dricka te!
Och glädjas för att jag fick ett A på min svenskasaga :D :D :D :D :D :D :D :D :D Visserligen är svenska och just att skriva saga ett ämne jag är rätt säker på,men jag förväntade mig högst ett B!
Fick dessutom 34/35 på matteprovet,B på vår uppgift om stormaktstiden och B på min geografiuppsats om Spanien! Snacka om mycket skolglädje på en dag :D
Andrea ♥
Lite kort om Divergents
Men det är farligt att vara Divergent och hon kan inte berätta för någon.
Men sedan får hon andra problem,ska hon stanna hos hennes familj i Abnegation? Men hon är inte lika osjälvisk som dem.
Hon måste välja faction,och det snart. Var hör hon hemma? Hon måste göra det mest livsavgörande valet i sitt liv.
betyg: 10/10
Alltså okej,vi börjar med boken och sen översättningen.
Även om man läser om ett antal träningssessioner med samma sak man tränar så är det alltid spännande.
Four,åh Four ♥ Alla älskar honom och man vill typ inte göra det också,men hur kan man inte gilla Four?!
Hennes funderingar kring hennes val,hennes familj och folket i Dauntless och alla andra fraktioner(falanger)..alla är dem intressanta och tankeväckande.
Oh,och så älskar jag Four + Tris ♥
Fraktionerna(det heter falang på svenska men falang låter väldigt oseriöst) är en väldigt intressant del av boken. De påminner mig om distrikten i THG på något sätt - de finns för att göra att något fungerar - skillnaden är att de här falangern(nu sa jag det) är mer vänliga mot varandra (...) och de jobbar inte för att fixa huvudstaden utan åt alla! Fractionerna är intressanta att fundera på.. Och jag gillar systemet med att välja falang,det påminner mig om när man kommer till Hogwarts som 11-åring och hatten ska välja elevhem åt en!
Översättningen:
Jag tycker översättningen var väldigt bra och skillnaden mellan den engelska och svenska var inte så mycket,jag förstod mer saker när jag läste den svenska. Mycket mer när jag tänker efter.. hehe :P
Recensioner A-Ö
Senast uppdaterad tolfte februari.
A:
Asher,Jay "Tretton skäl varför"
Asher,Jay och Mackler,Carolyn "The future of us"
Anderberg Strollo,Åsa "Hoppas
Andrews,Jesse "Me and Earl and the Dying Girl"
Angelini,Josephine
Starcrossed
Helena
Heist Society
Land of stories
Carbon Diaries
M:
Ness
Kaostrilogin
O:
Delirium
Q:
R:
S:
Mercy Falls vargar
Cirkeln
U:
V:
KIM
Å:
Ä:
Ö:
